Från Dalarna till StockholmDalkarlsvägen kallas alla de stigar och vägar som användes för arbetsvandringar från Dalarna till Stockholm. Dessa arbetsvandringar var vanligast under perioden sekelskiftet 1800-1900.
Arbetsvandringarna annordnades vanligen som storvandringar där fler vandrare gjorde sällskap på den långa vägen till huvudstaden. Gemensamt kunde man då finansiera en forbonde, det vill säga en bonde som med egna dragdjur fraktade större packningar och andra varor. Dalfolket som arbetsvandrade var vanligen unga kvinnor och män, men även äldre kvinnor. De begav sig till Stockholm för att sälja slöjdföremål eller för att utföra olika grovarbeten åt bättre bemedlade herrskap. Detta var ett sätt att dryga ut familjekassan när försörjningen i hemtrakten gick trögt. En anledning till detta var att jordtegarna blev allt mindre till ytan som en följd av en jorddelningssytem på en allt ökande befolkning. I storstaden stack dalfolket ut med sin speciella dialekt, klädsel och sedvänjor. För att känna sig trygga höll arbetsvandrarna ofta ihop med gemensamt hushåll och boende. Idag anordnas storvandringen under 12 dagar men förr var det inte ovanligt att man klarade hela sträckan på 7 dagar. Mer historia om arbetsvandringarna kan du läsa här. Upplägg för årets storvandringStorvandringen mellan Mora/Orsa och Stockholm anordnas av föreningen Dalkarlsvägen, vilken samarbetar med bl.a. hembygdsföreningar längs med leden.
Man kan välja att gå enstaka dagsetapper eller hela vägen. Med på resan finns en lastbil som fraktar all tyngre packning och det går att köpa färdiglagad mat som serveras varje dag. Varje natt kan man välja att sova inomhus eller i eget tält. För inomhusboendet varierar standarden från madrass på golvet i en gympasal till sängar i sovsal. Varje morgon startar dagens etapp gemensamt men sedan kan man hålla sitt eget tempo fram till det gemensamma dagsmålet. Läs mer om storvandringen och dagsetapperna.
|
Andra texter om arbetsvandrarna från DalarnaSveriges Radio
Angående dalkullor som arbetade som mursmäckor: "-Mursmäckorna kanske hade det värst, de blandade bruket och bar sedan 60 kg tunga hinkar upp till muraren som kunde vara både tre och fyra våningar upp på bygget.-Och då var det så att det fanns motsättningar mellan murarna och kullorna. Murarna menade att det fanns så många arbetslösa familjeförsörjare som borde få de här jobben istället för kullorna. Av den anledningen kunde murarna nästan trakassera kullorna, de stack ner fingret i bruket och sa att det var för löst eller för hårt blandat. Kullorna fick därmed gå ner och hämta en ny tung hink med murbruk." Kultur Siljan Anledningen till arbetsvandringen från Dalarna: "Arbetsvandringarna var en viktig del av folkhushållet i Dalarna och framför allt Siljansbygden. Det hade flera orsaker men viktigast var att det rådde överbefolkning räknat i förhållande till den produktiva jordbruksarealen. Det i sin tur berodde på att jordlotterna under loppet av flera sekel hade delats i allt mindre delar genom arvskiften." Dagens nyheter En text om filmen Masjävlar men också om bilden av Dalarna i och utanför landskapet: "Det som präglat Dalarna har varit rörelsen mellan hemma och borta." |