Idag mådde benen lite bättre än igår och det var riktigt fina skogar, sjöar och byar vi passerade. Vädret höll riktigt bra kvalitet med strålande sol ;) Det bästa är att jag hinner uppleva hela dagen och våren och att skogen luktar sommar. Det värsta är när benen börjar göra för ont. Ibland blir det en klunga som går tillsammans. Här får ni ett litet smakprov på en grusvägssträcka i solskenet :). Söderås missionshus, potentiell ateljé ;) Varje morgon startar vi dagen med korum då en lokal präst säger några ord och så sjunger vi tillsammans. Sedan ropar vandringsledaren "Mot Stockholm" och så går vi i samlad trupp. Efter ett tag drar några iväg och andra tar det lugnt så att alla faller in i sitt eget lunk. Jag själv är väl inte så inne i religion men gillar ändå cermonier och det känns lite högtidligt med gemensam sång :). Lunch i GranmorI Granmor bodde jag ungefär mellan 1995-1997 och idag åt vi lunch där. Vikarbyns byalag hade ordnat grillad korv, ett band och en tipi :). Här nedan får ni ett smakprov, spana in mitt favoritinstrument, banjon! Framme i Rättvik 13.30. Snart går vi! Här nedan ser ni dagens delsträckor (så jag börjar med att ta mig till Färnäs och så får vi ta det därifrån ;)). Sjukt nervöst! Precis innan starten i Mora. Bild lånad här. Packningen svämmar över! Jag kommer därför att använda tågresan norröver till att komma på nya kreativa packningslösningar. Wish me luck! Nyss tillbaka på vandrarhemsrummet efter middag med Angelica, farfar, pappa, bror och Tina (bakom kameran). :) Nu ska jag nervöspyssla lite med packningen och hoppa i säng för att toksova. Imorn är det inchekning vid Vasaloppsmålet 7.30. På återseende! Godnatt!
Imorgon tar jag tåget till Mora och på tisdag morgon går min vandringsresa mot Stockholm av stapeln! Idag packar jag för fullt och här får ni ta del av det till synes något kaosiga arbetet. kul att ni vill hänga med! För två veckor sedan gick jag mellan Orsa och Mora via Våmhus. Det blev en tur på 6 timmar med 30 min paus, 28 km. Det är inte ens den genomsnittliga dagsetappen på vandringen. Konditionsmässigt funkade det toppen men blev öm i smalbenen och fick ont ovanpå ena foten. Smalbenen blev bra efter några dagar men foten blev först lite bättre och jag körde på. Har promenerat och var med på ett Bodypump-pass och nu är det värre igen. Sjukgymnasten säger överansträngning med rekommenderad vila... och jag som behöver träna. Hoppas på att det bara var att jag knöt ena skon fel där på slutet av turen. Just nu skriver jag en massa listor på vad jag ska packa, vad jag ska hinna med på jobbet och andra förberedelser. Det närmar sig och jag hoppas att jag håller hela vägen. Det är nu ni gärna får dela med er av alla tänkbara husmorsknep, jag är idel öra! ;) En annan sak jag funderar på
Det där med folkdräkt. En del av det jag är nyfiken på med denna vandring är historierna. Vilka var dom som gick, hur var det. Det kanske är en del i att förstå nutiden, att nysta i min, men också mina släktingars rötter. Genom att lära mig mer om historien i kombination med att träffa andra med sina rötter upplever jag att jag hittar fler och fler likheter. Det är många som är tvungna att vandra idag för att försöka förbättra sina villkor. Precis som folk från Dalarna förr. Precis som historierna, tilltalar hantverken, så som folkdräkten mig. Den ni sett mig ha på flera bilder här på hemsidan har min mormor sytt till sig själv.Och jag känner mig så himla fin och uppklädd i den! Hon sydde även Rättviksdräkter till min morfar och deras döttrar. Jag är fascinerad. Jag känner inte mig själv som en jättebra sömmerska. Jag tycker det är lite för uthållighetsprövande att vara sådär noggrann som jag kan tänka mig krävs för att skapa en hel Rättviksdräkt. Men tro mig, jag är ändå sugen på att göra min egen någon dag. Övar på att skapa annat tills dess. Men var verkligen alla dessa typiska symbolerna från Dalarna så "typiska" egentligen? Tidigare har jag läst att inspirationen till Kurbitsmålningarna hämtades från Italien. Och precis som Foppatofflan erövrade hela Sverige via marknader verkar faktiskt det blommiga tyget som syns på flera folkdräkter ha kommit samma väg. Via knallar som köpte tygerna i Tjeckien och sålde dom här. Kollade på Kobra ikväll som handlade om just det. Hantverk, kraftivism och D.I.Y. Så himla spännande (liksom i princip alla deras avsnitt). Kolla här vetja! Folkdräkten kanske borde kallas världsdräkt istället? |
FörfattareEn dalkulla/stockholmare som i år fyllt 30 och firat det genom att resa de 36 milen mellan Mora och Stockholm liksom hundra gånger tidigare. Men denna gång till fots i spåren av arbetsvandrarna från förr. Arkiv
Augusti 2016
Kategorier |