Ibland blir det en klunga som går tillsammans. Här får ni ett litet smakprov på en grusvägssträcka i solskenet :). Söderås missionshus, potentiell ateljé ;)
1 Kommentar
Varje morgon startar vi dagen med korum då en lokal präst säger några ord och så sjunger vi tillsammans. Sedan ropar vandringsledaren "Mot Stockholm" och så går vi i samlad trupp. Efter ett tag drar några iväg och andra tar det lugnt så att alla faller in i sitt eget lunk. Jag själv är väl inte så inne i religion men gillar ändå cermonier och det känns lite högtidligt med gemensam sång :). Lunch i GranmorI Granmor bodde jag ungefär mellan 1995-1997 och idag åt vi lunch där. Vikarbyns byalag hade ordnat grillad korv, ett band och en tipi :). Här nedan får ni ett smakprov, spana in mitt favoritinstrument, banjon! Framme i Rättvik 13.30. Snart går vi! Här nedan ser ni dagens delsträckor (så jag börjar med att ta mig till Färnäs och så får vi ta det därifrån ;)). Sjukt nervöst! Precis innan starten i Mora. Bild lånad här. Packningen svämmar över! Jag kommer därför att använda tågresan norröver till att komma på nya kreativa packningslösningar. Wish me luck! Nyss tillbaka på vandrarhemsrummet efter middag med Angelica, farfar, pappa, bror och Tina (bakom kameran). :) Nu ska jag nervöspyssla lite med packningen och hoppa i säng för att toksova. Imorn är det inchekning vid Vasaloppsmålet 7.30. På återseende! Godnatt!
Imorgon tar jag tåget till Mora och på tisdag morgon går min vandringsresa mot Stockholm av stapeln! Idag packar jag för fullt och här får ni ta del av det till synes något kaosiga arbetet. kul att ni vill hänga med! För två veckor sedan gick jag mellan Orsa och Mora via Våmhus. Det blev en tur på 6 timmar med 30 min paus, 28 km. Det är inte ens den genomsnittliga dagsetappen på vandringen. Konditionsmässigt funkade det toppen men blev öm i smalbenen och fick ont ovanpå ena foten. Smalbenen blev bra efter några dagar men foten blev först lite bättre och jag körde på. Har promenerat och var med på ett Bodypump-pass och nu är det värre igen. Sjukgymnasten säger överansträngning med rekommenderad vila... och jag som behöver träna. Hoppas på att det bara var att jag knöt ena skon fel där på slutet av turen. Just nu skriver jag en massa listor på vad jag ska packa, vad jag ska hinna med på jobbet och andra förberedelser. Det närmar sig och jag hoppas att jag håller hela vägen. Det är nu ni gärna får dela med er av alla tänkbara husmorsknep, jag är idel öra! ;) En annan sak jag funderar på
Det där med folkdräkt. En del av det jag är nyfiken på med denna vandring är historierna. Vilka var dom som gick, hur var det. Det kanske är en del i att förstå nutiden, att nysta i min, men också mina släktingars rötter. Genom att lära mig mer om historien i kombination med att träffa andra med sina rötter upplever jag att jag hittar fler och fler likheter. Det är många som är tvungna att vandra idag för att försöka förbättra sina villkor. Precis som folk från Dalarna förr. Precis som historierna, tilltalar hantverken, så som folkdräkten mig. Den ni sett mig ha på flera bilder här på hemsidan har min mormor sytt till sig själv.Och jag känner mig så himla fin och uppklädd i den! Hon sydde även Rättviksdräkter till min morfar och deras döttrar. Jag är fascinerad. Jag känner inte mig själv som en jättebra sömmerska. Jag tycker det är lite för uthållighetsprövande att vara sådär noggrann som jag kan tänka mig krävs för att skapa en hel Rättviksdräkt. Men tro mig, jag är ändå sugen på att göra min egen någon dag. Övar på att skapa annat tills dess. Men var verkligen alla dessa typiska symbolerna från Dalarna så "typiska" egentligen? Tidigare har jag läst att inspirationen till Kurbitsmålningarna hämtades från Italien. Och precis som Foppatofflan erövrade hela Sverige via marknader verkar faktiskt det blommiga tyget som syns på flera folkdräkter ha kommit samma väg. Via knallar som köpte tygerna i Tjeckien och sålde dom här. Kollade på Kobra ikväll som handlade om just det. Hantverk, kraftivism och D.I.Y. Så himla spännande (liksom i princip alla deras avsnitt). Kolla här vetja! Folkdräkten kanske borde kallas världsdräkt istället?
Tiden går fort och nu är det snart bara en månad kvar. Det är många tankar som snurrar i huvudet. Allt från vad jag ska packa, planer kring alla möten och middagar och så såklart varför jag gör det här och hur kommer det att vara.
Jag har faktiskt några böcker, låtar och filmer utöver min farmor som inspirerat mig och som kan beskriva en del av dessa tankar. Några av dessa inspirationskällor tänkte jag dela med mig av här.
Jag har förstått att det är lätt att romantisera kring det andra, den plats jag inte är på just nu, oavsett om det är Dalarna eller Stockholm. Man kan nog sammanfatta det med att jag har två hem och att jag har lyxen att kunna besöka båda och till och med flytta emellan när jag vill.
Det är intressant att jag valt denna resa själv samtidigt som det är mitt eget huvud som jag tror kommer erbjuda dom största utmaningarna. Men att göra den här vandringen är en av många sätt för mig att erövra min egen resa och mitt eget hem.
På tisdag är det sista dagen för svar om och när du vill delta på mitt vandrande kalas och då kommer jag snarast möjligt meddela vilken/vilka restauranger som är aktuella för middagar. Ni som vill vandra kommer också få mer info om hur ni anmäler er till delsträckan.
För min egen del är förberedelserna i full gång. Jag har hittat en del vandringsmat (då jag till största del kommer ha med egen mat och stormkök) och kommer även att komponera egna rätter. Med solen har jag också fått fart i promenerandet och tränandet. Igår gick jag från jobbet in till STHLM city (Ca 14 km på 2 h 15 min) och annars går jag den kortare sträckan hemifrån till jobbet på ca 4 km några gånger i veckan. Jag har också planer på att gå några längre turer på helgerna framöver för att känna in sträckan som vi kommer att gå varje dag. Så nu börjar det kännas verkligt att vandringen närmar sig! Jag har redan fått några tappra vandringskamrater en del sträckor och glada middagsgäster till Rättvik och STHLM. Dessutom är det hela 40 personer som ska gå hela sträckan med föreningen dalkarlsvägen och även några till häst. =) Start: Tisdagen den 3:e maj i Mora vid Vasaloppsmålet
Mål: Lördagen den 14:e maj på Stora torget i Gamla stan, Stockholm För att fira tänkte jag göra något jag gillar, nämligen att vandra. Eftersom jag så många gånger tidigare färdats vägen mellan Dalarna och Stockholm tänkte jag att det skulle vara en spännande utmaning att ta mig an sträckan till fots. På min väg passerar jag många av era hemtrakter; familj, släkt och vänner. Min förhoppning är att någon gång under resan få möjlighet att träffa er alla över en middag eller varför inte tillryggalägga en sträcka gemensamt på vandringen. Någon galning kanske till och med vill hänga med på hela. ;) När jag kommer fram till målet i Stockholm lördagen den 14 maj, tänkte jag avsluta vandringen med en middag någonstans inne i stan. Min förhoppning är alltså att någon gång under dessa 12 dagar få träffa var och en av er, men har du inte möjlighet att delta så kan du också följa min vandring online via min resedagbok. För att samordna mötesplatser, middagsställen och vandringssträckor skulle jag gärna vilja veta om du önskar delta och i sådant fall hur senast den 1 mars. Osa vänligen i skriftlig form via email eller sms. Hjärtligt välkomna till mitt firande! Schema för vandringen så att du kan boka in ditt deltagande hittar du under fliken Info/karta. |
FörfattareEn dalkulla/stockholmare som i år fyllt 30 och firat det genom att resa de 36 milen mellan Mora och Stockholm liksom hundra gånger tidigare. Men denna gång till fots i spåren av arbetsvandrarna från förr. Arkiv
Augusti 2016
Kategorier |